Vid slutet av 1800-talet börjar japansk konst visas i väst. Det är verk av många konstnärer, men namnet Hokusai har särskilt fastnat i medvetandet. Det beror nog på en kombination av en mycket stor produktion och grafiskt tydliga och dramatiska tryck, som ”Under vågen utanför Kanagawa”. Det är ett verk många konstnärer gjort varianter på. I Karin Frostensons ”Vågen” från 2018 exempelvis, guppar en tillknycklad cocacolaburk i vågen och i förgrunden syns en biopublik med 3D-glasögon.
Under hela den militärstyrda Edoperioden (1603-1868) är Japan i stort sett stängt. Det enda europeiska land de handlar med är Holland. I slutet av Edo, 1854 upprättar Japan och USA ett handelsfördrag. Ett svensk-japanskt sluts 1868. Vid den tiden börjat japanska konstföremål också i större mängd nå Europa. Till att börja med är det mest samlare och konstnärer som är intresserade, särskilt av de japanska träsnitten.
Flera västerländska konstnärer inspireras av japansk estetik med platthet, asymmetri, enkelhet, svepande linjer och motiv ofta hämtade från natur och vardag. Det upplevs som uppfriskande med en konst opåverkad av västerländska konventioner. Vincent van Gogh uppmärksammar det japanska och målar ett av sina självporträtt med ett japanskt tryck i bakgrunden (Självporträtt med bandagerat öra, 1889). Carl Larsson samlar japanska träsnitt på Sundborn och uttalar 1919 ”Såsom artist är Japan mitt hemland”. Inspirationen märks även hos många andra, i Sverige exempelvis hos Rackstakonstnärerna som Gustaf och Maja Fjaestad, men även exempelvis Bruno Liljefors och Julia Beck går igenom en fas av japonism.
Konstnären Katsushika Hokusai (1760-1849) är bokillustratör och arbetar för olika förläggare. Illustrationerna snidas av hantverkare på stockar för att kunna tryckas som träsnitt. Hokusai har en ateljé med medarbetare, bland annat dottern Oi och det finns bortåt 50 000 bilder gjorda i hans namn. Det han skapar är inte finkonst för överklassen, utan menat för den breda massan, som gärna river illustrationerna ur böcker och samlar. Hokusai är välkänd och populär i sitt hemland, men får aldrig uppleva intresset från väst. Efter en lång karriär dör han 89 är gammal, fem år före fördraget med USA.
/Lo Kåhgedotter
